Välkommen till Get2Gether

Om Get2Gether

Den ideella föreningen Get2Gether startades på Lidingö i början av 2016 och har följande syften;

  • Ekologisk slyröjning/landskapsvård
  • Bevarande av den utrotningshotade svenska lantrasen jämtget. Det finns idag bara ca 500 jämtgetter i Sverige
  • Ekologisk livsmedelsproduktion
  • Skapande av arbetstillfällen för nyanlända
  • Möten mellan människor och djur och informationstillfällen för skolklasser mm.

Föreningen har köpt in 22 jämtgetter och besättningen är därmed en av de större i Sverige. Målet är få verksamheten självfinansierande. Om pilotprojektet faller väl ut kan konceptet spridas till andra kommuner i Sverige.

Som namnet antyder är Get2Gether alltså en förening som vill använda getter för en rad olika ändamål men som också har en social ambition.

Ekologisk slyröjning

Slyröjning med hjälp av getter har många fördelar.

Getter äter upp barken på mindre träd vilket innebär att dessa ringbarkas. Trädet dör då men står upp en tid tills de faller omkull. Under en övergångsperiod kommer det därför att finnas en stor mängd mindre men döda träd som står upp i de områden där getter har betat.

När getterna har betat av ett område är det mycket svårare för sly att återhämta sig jämfört med maskinell slyröjning.

Projektet är inledningsvis inriktat på bete i igenväxande marker och kraftledningsgatorna på Lidingö. Kraftledningsgator omfattar i dag cirka 300 000 hektar totalt i landet och är en underskattad men mycket viktig biotop för en rad djur, insekter och växter. Faktum är att de är en viktigare biotop för en rad rödlistade arter än exempelvis äng och naturbetesmark.[1]

En intensifierad röjning skulle förbättra miljön för många av dessa arter. Dagens röjning sker inte för att tillvarata biotoper och genomförs med hjälp av maskiner vilket orsakar utsläpp och markskador och måste återupprepas med vissa intervall.

Slyröjning genom betning är betydligt mer miljövänligt och skapar en rad positiva mervärden. Lidingö kommun stöder projektet och anvisar lämpliga ytor som ska betas av. Ägarna av kraftledningsgatorna uppmuntrar generellt röjning genom betning men detta sker i relativt liten omfattning i Sverige idag.

Bevarande av svenska lantraser

Projektet kommer att ställa krav på djurens härdighet och anpassningsförmåga. Lämpligast är de så kallade lantraserna som under lång tid anpassat sig till hårda levnadsförhållanden.

Då lantraserna är mindre produktiva än ”moderna” kommersiella raser så finns det allt mindre utrymme för dem i modern livsmedelsproduktion och många av dem är utrotningshotade. Det finns ett starkt behov av att bevara dessa raser då de har unika genuppsättningar.

Enligt Jordbruksverkets definitioner finns det fyra utrotningshotade getarter i Sverige: Lantrasget, Göingeget, Jämtget, och Lappget. Detta projekt kommer inledningsvis att ta sig an Jämtgeten. Eftersom varje get kan 1-2 killingar per år, kan besättningen växa med minst 100 procent per år. Jordbruksverket har tagit fram en handlingsplan[2] för att försöka rädda de utdöende lantraserna men utvecklingen är trots det negativ för många av dem. Är projektet framgångsrikt har en ny nisch skapats för Jämtgeten och i förlängningen andra lantraser.

Se även ”Varför har vi valt jämtget”.

Ekologisk livsmedelsproduktion

I Sverige ökar intresset för att lokalt producerad ekologisk mat. Produkter från välmående djur som får utlopp för sitt naturliga beteende efterfrågas allt mer men utbudet är begränsat.

Jämtgeten är mycket goda foderomvandlare, dvs ger mycket mjölk i förhållande hur mycket de äter. Eftersom de föredrar buskar, sly och grovt gräs och trivs på magra marker kan de ta till vara på områden inte ha något värde.

Jämgetternas mjölk är proteinrik med hög fetthalt och kan drickas av de som inte tål komjölk. Mjölk från getterna kommer att tas tillvara för ostproduktion i det lokala mejeriet Geten Gerda ett lokalt mejeri på Lidingö. På sikt kommer även köttet att tas om hand och säljas för att ätas. Dessa produkter har förutsättningar att förädlas småskaligt och hantverksmässigt och kan i sin tur bidra till arbetstillfällen.

Skapande av arbetstillfällen och integration

Djuren kommer att gå ute året om och inhägnaderna kommer att flyttas regelbundet. Vatten och tilläggsfoder behöver transporteras och möjligheterna att valla getterna kommer att prövas. Det kommer alltså att finnas behov av djurskötare, och detta skulle kunna vara en dörr in på den svenska arbetsmarknaden för grupper som står utan jobb. Antagandet är att det finns nyanlända som har begränsad formell utbildning men erfarenhet av djurskötsel. Om projektet slår väl ut kommer verksamheten att kunna skalas upp och växa även i andra kommuner, och flera olika funktioner kommer att behövas i organisationen.

Kontakter med allmänheten

Djur i allmänhet och lantraser i synnerhet skapar många positiva reaktioner och möjligheter till kontakter mellan skötarna och allmänheten. Getter är extremt sociala, aktiva och ofarliga och därför lämpliga om man vill ha kontakt med djur. Denna del av projektet kan utvidgas exempelvis genom att förskoleklasser får komma ut och hälsa på djuren.

Projektet kommer även att vända sig till allmänheten som kan delta genom att bli stödmedlem och engagera sig i driften på olika sätt. Genom ett sådant deltagande från allmänheten skapas en naturlig och aktiv mötesplats för alla inblandade.

Hur ska getterna skötas?

Inhägnaden kommer kontinuerligt att flyttas längs kraftledningsgatorna så att djuren fortlöpande får tillgång till nya betesytor. De får därmed utrymme för sitt naturliga vandringsbeteende och vi slipper också problem med parasiter som kan uppkomma i ett permanent hägn”.

Getterna kommer att ha vindskydd och vatten och tilläggsfoder när det behövs. Ett par gånger varje dag tittar någon från föreningen till getterna och de sköts enligt Jordbruksverkets föreskrifter.

Kommer dom inte att frysa?

Getterna kommer att ha tillgång till väderskydd och ordentliga halmbäddar. Väderskyddet är en tjock gummiduk som skyddar mot regn och vind. Eftersom väderskyddet är lägre och mindre än en lada så blir det i vart fall inte kallare. Jämtgeten är också anpassad för ett klimat som är betydligt kallare än det vi har och de får en tjock vinterpäls.

Varför har vi valt jämtget?

Get2Gether kommer att flytta getterna fortlöpande och de kommer att vistas ute året runt. Jämtgeten är anpassad till fäbodbruk och nordligt klimat och är perfekta för denna typ av djurhållning. De är robusta, duktiga på att hitta föda och anpassar sig snabbt till olika förhållanden.

Jämtgeten är liten och lätt, vuxna getter väger mellan 25-40 kg, bockarna upp emot 100 kg. Färgen är vit med bruna, grå eller svarta tecken. Den kan ha mörk strimma på ryggen och mörka tecken på ben, öron, ansikte. Bruna/ viltfärgade och även svartbrokiga djur förekommer.

Geten är en idisslare som äter buskar och grovt gräs och klarar sig på mager mark. Det är i första hand ett djur som man har att mjölka och göra ost.

Både geten och bocken har horn och bockarnas horn kan bli upp till en meter långa.

Hur länge har det funnits getter på Lidingö?

Getterna kom till Sverige på stenåldern och blev allt vanligare under brons och järnåldern. I princip höll man getter på samma sätt från stenåldern fram till slutet på 1800-talet då marken blev mer uppodlad och skogsbetet upphörde.

Dagens jämtgetter härstammar direkt från den gamla lantrasen utan inblandningar och kan anses oförädlade. Stenåldersgeten bör alltså vara identisk med jämtgeten.

Under järnåldern växte samhällen fram på Lidingö och Långängen verkar ha varit en central plats dessa stenålderssamhällen med två bygravfält.

Kanske gick det jämtgetter på Långängen för 2 000 år sedan?

Vikingarnas getter

Krigsguden Tors vagn drogs av två bockar som hette Tanngnjostr och Tanngrisnir. Geten Heidrun stod på Valhalls tak och betade av världsträdets grenar. Hon mjölkade dessutom ren mjöd!

Aldrig tråkigt med getter!

Varför skaffar man getter? Här är några bra anledningar:

  • Getter gör knasiga saker 24/7, det är aldrig tråkigt med getter
  • Getter är sociala och älskar människor
  • Getter producerar nyttig mat
  • Getter håller landskapet öppet
  • Man blir glad av getter

Vill du vara med och stötta vår förening Get2Gether?

Vi vill gärna ha ditt stöd för att utveckla verksamheten och projektet på Långängen. Om du också vill bidra till ett rikare kulturlandskap på ön och öka kontaktytorna mellan människor och djur så finns det flera sätt du kan göra det på:

  • Stödmedlem. Som stödmedlem bidrar du till föreningen och får regelbunden information om verksamheten och relaterade nyheter.
  • Aktiv stödmedlem. Som aktiv stödmedlem blir du fadder för en get som du själv kan namnge och vara med sköta, tillsammans med en av våra ordinarie djurskötare. Vi kommer att ordna gemensamma aktiviteter och du kommer också att kunna skriva om dig själv och din get på hemsidan, om du vill.

Medlemsavgifter

Avgiften för ett stödmedlemskap är normalt 300 kr eller det högre belopp du vill stödja med.

Ett aktivt stödmedlemskap kostar 700 kr per person/familj och år.

Om du är intresserad kan du ta kontakt med någon av nedanstående personer för att få mer information och gå vidare.

 

Malin Bakken                  070-898 81 54

Anders Olin                      070-678 92 00

Anders Blomqvist          072-724 70 80

Henrik Pontén                070-592 99 22

Sophia Nygård                072-700 93 93

Sara Wijkström               073 416 31 66

[1] Dagfjärilar och blommande växter i kraftledningsgator och naturbetesmarker, Centrum för biologisk mångfald 2012

[2] Handlingsplan för en långsiktig förvaltning av svenska husdjurs genetiska resurser under perioden 2010-2020, Jordbruksverket